Koreanska rikssigill är kulturarv som förmedlar historiska lärdomar genom de kraftfulla former som fångats i sten.
<Ett kungligt sigill som användes i det stora Daehan-imperiet.>
2014, återlämnandet av Republiken Koreas rikssigill
Under ett statsbesök i Korea i april 2014, efter toppmötet mellan Korea och USA med president Park Geun-hye, återlämnade USA:s president Barack Obama flera kulturarv till koreanska representanter, däribland nio kungliga sigill som användes under Joseon-dynastin och det stora Daehan-imperiet. De kulturarv som återlämnades denna dag hade olagligt förts ut från Deoksugung-palatset under Koreakriget av en amerikansk marinofficer och hade bevarats av officerens ättlingar fram till dess. Vid återlämnandeceremonin förklarade president Obama: ”Under Koreakriget tog en amerikansk marinkårslöjtnant med sig flera av Koreas kungliga sigill och statssigill hem. Han kände sannolikt inte till dessa kulturarvs historiska betydelse.” Obama redogjorde även för bakgrunden till att sigillen återlämnades och noterade att ”efter att löjtnanten gått bort insåg hans hustru föremålens betydelse och uttryckte sin önskan att återlämna dem till deras hemland.” Han betonade också att ”detta (återlämnande) är en symbol för den respekt vi hyser för koreansk kultur och landet.”
Det kungliga sigillet användes av kungen eller av en hovämbetsman utsedd av kungen för att anbringa statens symbol på viktiga dokument och visade även kungens auktoritet och legitimitet. Under de dynastiska perioderna mottog Korea sina sigill från kinesiska kejsare. Efter utropandet av Daehan-imperiet 1897 beordrade dock kejsar Gojong att alla dittills existerande sigill skulle tas ur bruk och lät beställa ett nytt sigill som kunde uttrycka den nyutnämnde kejsarens vilja till självständighet för sitt land gentemot japanskt intrång. Detta sigill ingick i de kulturarv som återlämnades av president Obama och har en särskild betydelse för koreaner.
<Kungliga sigill och rikssigill som återlämnades till Korea under president Obamas statsbesök.>
Rikets arvssigill: En symbol för auktoritet
Rikets arvssigill, den kinesiske kejsarens sigill, var symbolen för den Kina-centrerade världsordningen. Zhu Yuanzhang (Hongwu-kejsaren), som drev ut mongolerna 1368 och blev Ming-dynastins förste kejsare, slog i marken av ånger och sade: ”Hela himlen och jorden har nu blivit en enda familj, men det finns en sak som återstår. Det är min största sorg att jag inte äger det tidigare sigillet!” Detta syftade på det kejserliga jadesigill som den mongoliske kejsaren tog med sig när han flydde undan Ming-krigarna.
Det kejserliga sigillet sägs ha beställts av Qin Shi Huang, kejsaren som först enade Kina, och höggs ur en utsökt typ av jade som upptäckts djupt inne i bergen under Zhou-dynastin. Sigillet bär kinesiska tecken som betyder ”långt liv och evigt välstånd med himlens mandat”. Som den mäktigaste sigillen i världen vid denna tid fanns det ingen kinesisk kejsare som inte gick till ytterligheter för att komma i besittning av det. När Qin-dynastin föll överlämnades sigillet till Han Gaozu, Han-dynastins förste kejsare. Genom otaliga ödets vändningar fördes sigillet vidare genom De tre kungadömenas period samt Song-, Yuan- och Qing-dynastierna. Den siste kände ägaren av sigillet var Chiang Kai-shek. Det förvaras för närvarande i National Palace Museum i Taiwan, men det råder viss debatt om huruvida sigillet i museet är originalet, som vissa menar gick förlorat i strid under mitten av 900-talet, eller en reproduktion. I österländsk kultur var det kejserliga sigillet således inte bara en symbol för kungens legitimitet och makt utan även för en nations suveränitet och politiska system.
Republiken Koreas rikssigill: Ett vittne till smärta och sorg
Korea har haft ett rikssigill sedan antiken. Det forntida koreanska kungariket Buyeo använde ett sigill kallat ”Yeh-husets sigill”. Även om det inte finns några säkra uppgifter om de sigill som användes under De tre kungadömenas period, tror man att rikssigill sannolikt anbringades på diplomatiska avtal med kineserna. Efter att ha använt ett eget, självständigt framställt rikssigill började Korea ta emot sina sigill från Kina när dess politiska inflytande gentemot grannlandet gradvis försvagades med början under Goryeo-dynastin. Förutom det guldsigill som Jin-dynastin i Kina sände 1172 skickade även de kinesiska Liao-, Yuan- och Ming-dynastierna sigill till kungen av Goryeo vid flera tillfällen. På ett guldsigill som Hongwu-kejsaren sände 1370 till kung Gongmin finns inskriptionen ”Sigill för kungen av Goryeo”.
Kung Taejo, grundaren av Joseon-dynastin, återlämnade Goryeos rikssigill till Ming 1392 och begärde upprepade gånger ett nytt rikssigill. Begäran beviljades dock inte under Taejos regeringstid. Den beviljades slutligen 1403 genom att Yongle-kejsaren av Ming skänkte ett guldsigill. Sigillet kallades ”daebo” eller ”eobo” och anbringades endast på diplomatiska avtal med Kina fram till 1636.
Rikssigillets öde förändrades i takt med nationens. Kung Injo, som till slut kapitulerade för Qing-dynastin i Kina efter de manchuriska invasionerna, tvingades genomföra en förödmjukande kapitulationsritual. Han överlämnade rikssigillet som Ming hade skänkt till Qing, varefter han mottog ett nytt rikssigill. Det sigill som användes av alla efterföljande kungar av Joseon var Qing-sigillet, graverat med olika kinesiska tecken. När Qing-dynastin föll förändrades rikssigillets öde återigen. I och med upprättandet av Daehan-imperiet 1897 avskaffade kung Gojong rikssigillet från Kina och lät tillverka ett nytt sigill graverat med tecknen för ”Kejsarens sigill”. Det var första gången på över ett årtusende som Korea hade tillverkat sitt eget rikssigill. Men även detta mödosamt vunna rikssigill försvann in i den moderna tidens våndor av kolonialstyre och krig, för att slutligen återvända mer än 60 år senare.
<År 1897, året då Joseon-dynastin återföddes som Daehan-imperiet, upphöjdes kung Gojong till kejsare. Detta kejserliga sigill användes i hemlighet av kejsar Gojong i ett försök att avvärja det hot mot suveräniteten som japanerna utgjorde. Det anbringades på brev som Gojong personligen skrev till ledarna för flera länder.>
Återlämnandet av rikssigillet speglar både nationens vanära och dess heder. Det koreanska rikssigillets vandringar under mer än ett halvt sekel i olika främmande länder är en sorglig bild av en nation som inte förmådde skydda sin suveränitet och en viktig del av sin historia. Republiken Koreas rikssigill formgavs för första gången 1949. Det sigill som används i dag tillverkades 2011.
<Republiken Koreas rikssigill som används i dag. Det är dekorerat med en fenix och Mugunghwa (Koreas nationalblomma) och är det femte rikssigillet som tillverkats sedan Republiken Korea bildades.>
* Foton med tillstånd av Cultural Heritage Administration of Korea.