Tempelvistelse – en andlig resa i sökandet efter sinnesro

Upptäck stillheten i Koreas vackra tempel.

Lär dig koreansk Seon-meditation, upplev det unika tempellivet och njut av naturens skönhet i ett fridfullt bergslandskap.

Finn sinnesro och låt det moderna livets stress rinna av dig.

Vad är en tempelvistelse?

Tempelvistelser är en unik möjlighet för utländska turister att bo i ett buddhistiskt tempel och lära sig om och uppleva koreansk buddhistisk kultur på nära håll. De flesta tempel ligger djupt inne i bergen, vilket gör att besökare också fullt ut kan njuta av naturens skönhet. Genom andlig träning såsom Seon-meditation (zen) och buddhistiska riter uppnår gästerna den sinnesro som är så välbehövlig i den moderna världen. En tempelvistelse är en berikande upplevelse som återladdar själ och ande, lindrar stress och lär besökarna om traditionell koreansk buddhistisk kultur.

Det grundläggande programmet i ett tempel omfattar buddhistiska riter, Seon-meditation, teceremonier och Balwoo-gongyang (buddhistisk måltid med traditionella träskålar). Det finns många andra aktiviteter att delta i, till exempel att tillverka lotuslyktor, göra avtryck med bläck och papper samt trä buddhistiska radband.

Dagliga riter

• Yebul (ceremoni före gryningen)

I mörkret före gryningen bryter det mjuka, rytmiska ljudet av moktak (träklappa) och en munks recitationer tystnaden och väcker alla inom tempelområdet. Den melodiska recitationen följs av spel på fyra större slaginstrument – trumman, träfisken, molngongen och den stora klockan.

När alla därefter har samlats i huvudbuddhahallen börjar hyllningsceremonin före gryningen – med recitationer till Buddhorna, bodhisattvorna och föregångarna. Denna ritual har utförts dagligen i koreanska tempel så länge någon kan minnas. Ljudet av recitationer som ekar genom salarna i stora tempel är särskilt gripande.

• Seon-meditation (zen)

Seon är en meditationsform som liknar zen och som låter en person reflektera över sig själv. Korea är känt för att ha bevarat denna enastående meditationstradition, som fortsätter att blomstra än i dag. Koreansk buddhism för stolt vidare meditationstraditionen genom två intensiva tremånadersretreater, en på sommaren och en på vintern.

Alla buddhistiska traditioner omfattar någon form av meditation, och Seon är ett sätt att utöva meditation inom mahayanabuddhismen. Denna meditation gör slut på det ”ap-sinne” som vi alla upplever, så att sinnet blir klart och vi kan återvända till vårt ursprungliga jag. Det finns många andra uttryck för denna återgång till det ursprungliga jaget, bland annat upplysning, uppvaknande och insikten om den egna buddhanaturen.

• Balwoo-gongyang (gemensam buddhistisk måltidstjänst)

Även att inta en måltid är en del av en munks religiösa praktik. Före måltiden tänker en munk med tacksamhet på de otaliga människor som direkt eller indirekt varit delaktiga i produktionen, bearbetningen och tillredningen av maten. Han tänker också på det oändliga antalet varelser som lider av hunger och svält. Och han tänker på jämlikheten och harmonin i den munkgemenskap som han delar måltiden med. Den sanna koreanska buddhistiska måltidsoffringen (Balwoo-gongyang, bokstavligen ”skåloffer”) är en där deltagaren strävar efter att hålla lagen om alltings ömsesidiga beroende i minnet och, följaktligen, stor medkänsla med alla kännande varelser.

Måltidsoffret genomförs i halv lotusställning och i total tystnad, utan att ens träskedarna och ätpinnarna ger ifrån sig ett ljud, och inte ett enda riskorn slösas bort. Ingen talar; munkarnas mässande är de enda ord som uttalas i denna gripande ritual.

• Dado (teceremoni)

Att tillreda och njuta av gott te är en av de buddhistiska religiösa praktikerna. Koreaner säger att det finns flera sätt att njuta av gott te. Man bör börja med att njuta av ljudet av vatten som kokar, och sedan koppla av med teets rogivande arom och se dess mjuka, subtila färger. Slutligen kan man känna teets värme stråla genom koppen medan man långsamt avnjuter smaken.

Den koreanska traditionen att dricka te präglas varken av Japans formalitet eller av Kinas och västvärldens populära vardagsrutiner. Den befinner sig någonstans däremellan, med en frihet i att varken vara helt monastisk eller helt sekulär.

I århundraden har Seon-meditatörer uppskattat tedrickande som ett sätt att reflektera över sig själva, naturen och universums principer. Föregångare har sagt att tedrickande ger möjlighet att stilla uppskatta teets doft, färg och skönhet; och genom att sträva efter sanning i detta kan tedrickande leda en till upplysningens värld, vilket gör koncentrationen i tedrickandet till en form av Seon i sig. Detta gav upphov till uttrycket: ”Seon och te har samma smak.”

• Ulyeok (gemensamt arbete)

Ulyeok innebär att invånarna i templet alla arbetar tillsammans. Ulyeok representerar den koreanska Seon-traditionen väl. En av Seons regler är att en dag utan arbete är en dag utan mat. Alla koreanska tempel följer denna regel, och den är inte bara en förmaning, utan i det självförsörjande livet i ett avlägset buddhistiskt tempel är den ett praktiskt axiom.

Vanligtvis börjar Ulyeok efter frukost och kan omfatta jordbruksarbete, städning av bostadsutrymmena eller sopning av gårdsplanen. Det är inte bara fysiskt arbete, utan bör ses som ytterligare ett sätt att praktisera och utveckla tålamod och disciplin. Även om det inte är lika intensivt som Seon-meditation ger den rytmiska rutinen i grundläggande arbete en stark grund för munkarnas dagliga praktik.

Efter meditation, sutraläsning och andakt finner munkarna dessutom ro i Ulyeok. Att sopa höstlöv från gårdsplanen eller snö från gångarna ger möjlighet att i stillhet knyta an till naturen och till varandra i arbetets gemenskap. Att delta i Ulyeok är ett sätt för besökare att uttrycka tacksamhet till värdarna och att delta i en viktig daglig ritual.

• Rundtur i templet

En stor del av Koreas kulturarv är buddhistiskt till sin natur – faktiskt mer än 65 %. Buddhistiska tempel hör till de mest imponerande och omfattande av dessa kulturarv och bevarar en mångfald av nationella kulturskatter såsom arkitektur, skulptur, hantverk och målningar. De representerar religiösa och konstnärliga skapelser från 600-talet under de tre kungadömenas period fram till Joseondynastin, som upphörde 1910.

Templen använder och visar traditionell arkitektur samt bevarar och använder andra historiska tillgångar, såsom målningar, Dancheong (buddhistiska färgsättningsmetoder), Seungmu (buddhistisk dans) och Bumpae (buddhistisk musik). Koreanska traditioner hålls levande av templen som levande konstformer.

De flesta koreanska tempel ligger djupt inne i bergen. Detta är ett unikt drag i den koreanska buddhistiska kulturen. Templen smälter harmoniskt samman med sin naturliga omgivning, förhöjer landskapet och förkroppsligar stillhet. På en sådan plats kan man känna frid och även uppleva traditionell koreansk kultur.

• Schema

*Detta är ett typiskt schema. Det kan variera något beroende på tempel. Temple Stay med intensiv meditation eller vila erbjuds vid vissa tempel. Vistelsens längd kan förlängas.

Lista över tempel som erbjuder Temple Stay

* Foton med tillstånd av Koreas turistorganisation och templen.